Exkursion till Mineralmässan mm i Kopparberg 18 juni.

Flygfoto över centrum.

                                                        

 

Ett besök på mineralmässan ( denna gång i kopparberg) är ju ett måste för den inbitne stenfantasten. Inte bara för att köpa utan för att träffa andra likasinnade och införskaffa ny kunskap. Och det fanns massor utav gråa, glittrande, vanliga, fina, ovanliga och färgade stenar.
Det blev lite i kassen att ta med hem för en annan, för andra blev det mer än behövligt till en redan för stor samling.

Länk Närkes allehanda annonsen.klicka

Jag bor visst i Torsby enl annonsen men vad gör det?
// Kenneth

 

 

Fika vid en något anorlunda grej.

Hmm, man spelar 1x1 lr 2x2 tydligen. Men gissningarna var många innan vi fick reda på vad det var. Barnpassning vid shopping, liten hundgård till mkt små hundar...

Panna fotbollsarena

 

 

 

       

Hungrig blir man efter allt promenerande.

                                                                                                       

 

                            Utan att avlagt en visit på en av anledningarna till denna orts uppkomst gick ju inte att missa Ljusnarsberg gruva.

                                                                                            

Själva fältet bestod av ett antal vattenfyllda hål, stenhögar, byggnader och gruvcirkus.

 

                       

Vid ett vattentomt hål kunde jag inte låta bli utan lura kompisen kasta ned en sten. Efter en bra stund där man kunde följa stenens framfart kände jag att det var tryggast att smita (ifall jag satt igång något).

                                                                                                                      

En fika och lite funderingar om gruvdriften/livet på den tiden, sedan fortsatte färden hem.

                                                

 


 

Men den färden kom att utökas med att antal avstickare och bli till en lååååång dag.

Jag, som var kartläsare, hittade, vad jag antog var markering för gruva, och tyckte att detta skulle undersökas.Sagt och gjort gjorde vi en avstickare till Jönshyttan och hittade bara så där, ett öde ställe i skogen. Först trodde vi att det bara var ett vanligt ödetorp/gård men i ett av uthusen fanns vad jag tyckte liknande omklädningsskåp, fast i trä. Medan jag begrundade vad de kunde använts till utbrister reskamraten på utsidan "Kom och titta". När jag kom ut så såg jag, åt det hållet han pekade, att en lave inte stod så långt undan, högrest bland snårskogen.
Då såg jag även det svarta stenkross som täckte marken. Det tog en bra stund att titta, upptäcka, begrunna och känna av detta mäktiga ställe.

Gammal karta från detta område:      klicka på kartan för större bild

Vid efterforskningar på nätet har det visat sig att det fanns flertalet gruvor och hyttor här. Mkt intressant historia finns att hitta här (länk:  www.hornborgarkultur.se) om hela bygden.

 

 

 

 

 

                                                                                                                                       

Detta gav mersmak och nästa stopp blev  då i Persberg, ett gammalt gruvsamhälle med järnmalmsbrytning sedan medeltiden. Detta vackra ställe med kyrka, husgrunder i ruiner, bohålor och andra historiska lämningar var väl värt ett besök. Men då som ett heldagsbesök och inte som för oss, ett par timmar. Mest minnesvärt för mig var stollgången, 270 meter lång, där jag höll på att däcka reskamraten i min iver att få komma ut. Jaja, har den stått i ca 250 år så kommer den stå kvar de minutrarna det tog mig att passera (men om uti fall att). Och detta med troll, är det säkert att de inte finns?

 

 

  

 

 

 

 

 

Sista anhalten blev en perfekt kväll med byborna sorlande på Stora torget i Filipstad, bästa reskamraten och varsin hamburgermeny. Solen dalade sakta nedåt och vi hade fortfarande en bra bit kvar innan vi var hemma.

Men vad vi hade gjort...

 

 

 

 

\\ Vid pennan: Mia, Torsby