Långban - Världens mineralrikaste platts

LÅNGBAN 1 augusti 2010
Det var min nyfikenhet som drev iväg mig plus att få spendera en dag i en
mycket god väns sällskap.
Klart, utsikten att titta på "stenar" kändes ju inte helt upplyftande och
"stenhögen" som mötte min syn bekräftade bara att dessa människor hade ett
väldigt underligt intresse.
Vädret var gråmulet med inslag av regn, ibland häftiga skurar. "Stenhögen"
var lika gråmulen den. Men efter fått vandra fram och tillbaka (det var inte
enkelt kan jag säga
bland denna ansamling) och fått ta del av fynd som gjorts så insåg jag att det
fanns mängder av variationer av dessa "gråa" stenar.

Det var oerhört intressant att få inblick i mångfalden och användningsområdena av en så simpel och vardaglig tingest.

Rodonit fick jag lära mig var en ovanlig och/eller svårhittat mineral och den blev en besatthet för mig att hitta

Dels för ovanligheten men oxå för att få trumfa! Bräcka veteranerna! ;-)
Och jag hittade massor!! Trodde jag. För det som jag fann var bara järnkisel som
färgade stenarna röda. Vilket antiklimax..
Det var inte bara kunskapen som var "gammal", medelåldern hade varit skyhög utan
mig (om man nu bortser från påläggskalven, en mycket vetgirig ung pojk).
Utöver stenar fick jag en botanisk aha-upplevelse. Slåtterblomman! Den är lite kräsen när det gäller växtplatser så den växer inte överallt. Lånban är ett av ställena den finns. Och slåtterblomman var verkligen vacker.

Dagen avslutades, faktiskt, hos en granne till mig i Högboda. Och hos honom,
tillsammans med Kenneth, fick jag verkligen en inblick vilka underbara saker man
kan göra.
Helt otroligt, att man skapa sådana "konstverk" utav "sten". Så min nyfikenhet
på detta blev inte stillad. Tvärtom, det kom mer frågor och funderingar och en
önskan att
återigen följa med dessa intressanta människor ut och hitta mineraler och
bergarter.
//Mia
![]()