|
Augentextur
En textur som man
hittar i ibland annat ögongnejs (augen betyder ögon på
tyska). Ett stort korn av fältspat har pressats ihop och
antagit en form som påminner om ett öga. I "ögonvrån"
finns oftast kvarts som avsöndrats från bergarten.
Augentextur uppstår i metamorfa, ofta glimmerrika
bergarter.
Bergart
En naturlig stenmassa
som består av ett eller flera mineral. Vanliga bergarter
i Sverige är granit och gnejs.
Flinta
En bergartsmassa som
huvudsakligen består av kvarts. De mörka delarna kommer
från organiskt material och den ljusa utsidan är rester
efter kiselalger.
Fluorescens
Egenskap hos somliga
mineral att under bestrålning med kortvågigt ljus (t ex
UV-ljus) avge ett mera långvågigt ljus, ofta synligt.
Ljuset som avges är typiskt för mineralet och kan
användas för att bestämma vilket mineral det är. Exempel
på mineral som fluorescerar är kalcit, serpentin, opal,
diamant och zirkon.
Fossil
Avtryck i sten efter
en växt eller ett djur till exempel dinosaurier. Ett
fossil bildas då djur eller växter begravs i sediment
som pressas ihop under lång tid. Oftast ruttnar
mjukdelarna bort, därför består de flesta fossil bara av
avtryck efter skal eller ben. I vissa fossil kan
ursprungsmaterialet ersättas av ett mineral, till
exempel kalcit eller pyrit.
Geologi
Läran om jorden.
(Latin geolo´gia, av geo- och grekiska -logi´a '-lära',
'-vetenskap', av lo´gos 'ord')
Geovetenskap
Ett samlingsnamn för
de olika ämnesområdena inom lärorna om planeten jorden.
I geovetenskap ingår förutom geologi vanligen även
geodesi, kvartärgeologi, geomorfologi, glaciologi,
hydrologi, meteorologi, klimatologi, oceanografi,
geofysik och geokemi.
Humus
(lat., 'jord', 'mull',
'mylla'), mörkfärgad, nästan svart, organisk substans i
framför allt jord och torv. Humus är från kemisk
synpunkt ingen enhetlig ämnesgrupp.
Isotop
Atomer som tillhör
samma grundämne men har olika atommassa är isotoper av
samma grundämne. Kunskapen om egenskaperna hos de olika
isotoperna, som hör till ett och samma grundämne,
används när man ska åldersbestämma material. C-14 (kol
fjorton) är en radioaktiv isotop av grundämnet kol som
används när man ska bestämma ålder på organiska rester.
Inom geologin används på motsvarande sätt det uranrika
mineralet zirkon. Med hjälp av blyisotoperna och deras
sönderfallsprodukter kan man åldersbestämma bergarter
som är hela 4.5 miljarder år gamla!
Jordart
Nedbrytningsprodukter
från berggrunden eller från organiskt material utan
någon sammanhållande kemiskt bindning mellan de olika
partiklarna. Man delar in de olika jordarterna efter hur
stora partiklarna är, från lera till stora block.
Jordbävning
Kallas även jordskalv.
Jordbävning är en plötslig, kraftig förkastning eller
brott i jordskorpan eller övre jordmanteln som
åstadkommer skalv i marken. Se den senaste
jordbävningen, någonstans i världen på
http://neic.usgs.gov/neis/bulletin/bulletin.html .
Kristall
När man inom geologin
använder ordet kristall menar man ett fast ämne som på
ett regelbundet sätt är uppbyggt av ett så kallat
gitter, det vill säga en periodisk upprepning i tre
dimensioner av ett arrangemang av atomer. Mineralet opal
är ett av de få mineralen som inte har någon regelbunden
kristallstruktur, den är amorf.
Kvartärgeologi
Behandlar geologiska
processer och bildningar under tidsperioden kvartär, det
vill säga de senaste 1,65 miljoner åren.
Lava
Magma som kommer upp
ur jorden vid exempelvis vulkanutbrott. Lavan kan ha
olika sammansättning och bildar då när den stelnar olika
bergarter.
Litifiering
Förstening. Omvandling
av en jordart eller ett sediment till en mer eller
mindre hård och fast bergart. Litifiering sker genom att
porerna mellan partiklarna helt eller delvis fylls med
mineralkristaller, ett cement.
Magma
Den smälta av
bergartsmaterial och gaser som finns under de hårda
plattorna som utgör bland annat kontinenterna.
Malm
Ett mineral eller
bergart som ur ekonomisk synpunkt är brytvärt. Med andra
ord kan ett mineral ena dagen vara en malm och nästa dag
vara bara ett mineral beroende på hur
världsmarknadspriserna är för tillfället. En
guldförekomst är ett bra exempel på en förekomst som
växlar mellan att vara brytvärd och inte.
Mantel
Det ca 300 mil tjocka
område inne i jorden som finns under jordskorpan men
utanför den hårda kärnan. Manteln är delvis flytande och
de strömningar, konvektionsrörelser, som råder där antas
ge upphov till kontinenternas rörelser.
Marmor
Marmor bildas då någon
av de sedimentära bergarterna kalkspat och dolomit
smälter upp och sen återigen stelnar, det vill säga
marmor är en metamorf bergart. Den berömda italienska
marmorn från Carrara är helt vit och har sitt ursprung
som kalkspat.
Metamorfos
Förvandling,
omvandling. Inom geologin använder man begreppet
metamorfa bergarter som en benämning på bergarter som
omvandlats från sitt ursprung på grund av tryck
och/eller temperatursänkning. Vanliga metamorfa
bergarter i Sverige är gnejs, marmor och olika typer av
skiffrar.
Meteor
Kallas även
stjärnfall, det vill säga ett kortvarit ljusstreck som
syns på himlen under stjärnklara nätter. Meteoriden
faller med hög hastighet in i jordatmosfären och krockar
med luftens molekyler. Ljusfenomenet uppstår när ytan på
meteoriden upphettas och frigör atomer som i sin tur
också krockar med luftmolekylerna.
Meteorit
En fast kropp som
fallit ner på jorden från världsrymden. De består
huvudsakligen av legeringar av järn och nickel. Meteorid
kallas en meteorit medan den fortfarande är kvar ute i
rymden. Meteoriterna varierar i storlek från små
partiklar till stora block. Det mesta av meteoriten
brinner upp när den passerar genom jordens atmosfär. Man
delar in meteoriterna i tre olika grupper,
järnmeteoriter, järnstenar och stenmeteoriter.
Meteoriterna anses vara rester från det material som
planeterna bildades av för ca 4,6 miljarder år sedan.
Det är mycket ovanligt att det faller ner meteoriter på
jorden, varje år rapporteras inte mer än 3-4 stycken
nedfall.
Mineral
En fast, oorganisk
substans som förekommer i naturen. Ett mineral
definieras genom den kemiska sammansättningen och
kristallstrukturens symmetriska egenskaper. Mineral som
bildar bergarter delas in i tre huvudgrupper, magmatiska,
metamorfa och sedimentära bergarter.
Paleontologi
Läran om tidigare liv
på jorden. En paleontolog kan forska om till exempel
dinosaurier och andra djur och växter som levde för
länge sedan.
Läs mer på
http://www.palaeontology.geo.uu.se/
Tektonik
Läran om berggrundens
strukturella uppbyggnad, bildning, deformation samt
historiska utveckling. I forskningsområdet tektonik
ingår plattektonik som undersöker bland annat hur
kontinenterna rör sig i förhållande till varandra. Se de
senaste förflyttningarna på
http://www.mcitweb.com/users14/addon/geologinsdag/pangea/index.html
Torv
Mer eller mindre
förmultnade växtrester. Efter längre lagringstid bildas
brunkol och så småningom stenkol.
Skarn
En äldre
bergsmannaterm för bergarter bestående av kalcium-,
magnesium- och järnrika mineral som förekommer
tillsammans med vissa järn- och sulfidmalmer
(skarnmalmer). Begreppet skarn har senare vidgats att
även omfatta sådana kalcium- och magnesiumrika
silikatbergarter som bildats genom att kalk- och
dolomitstenar reagerat med gaser och lösningar från
uppträngande magmor.
Sten
Ett stycke av en
bergart. Kan ha vilken storlek som helst. Inom jordarts-
och marklära definieras sten som en partikel med
diameter mellan 2 och 20 cm; i geotekniska sammanhang
används vanligen diametergränser på 6 och 60 cm.
Stenkol
Organiskt
sammanpressat sediment med kolhalt mellan 80-92%.
Textur
Form och utseende hos
ett material. Inom geologin används det för att beskriva
till exempel mineralkornens rundning, deras storlek och
om de är orienterade åt något håll.
Tunnslip
En mycket tunt skivad
bergart, ca 0,025mm, fastlimmad på en glasskiva. Används
för att artbestämma mineral och göra
kvanititetsbestämningar i bergarter.
Urberg
De äldsta delarna av
Sveriges berggrund, det vill säga ungefär 0,5 - 2
miljarder år gamla bergarter.
Vulkan
Landform som skapas då
magma från jordens inre tränger upp på jordytan och
stelnar. Vulkaners form, struktur och arten av
utbrottsprodukter är beroende av magmans kemiska
sammansättning och fysikaliska karaktär. Ordet vulkan
kommer från den romerske guden Vulcanus.
Källor:
Nationalencyklopedien samt Geologisk Ordlista (TNC,
1988). |
